S vill se stöd till unga som flyttar till Norrland för jobb: ”Skriker efter folk”
I södra Sverige är ungdomsarbetslösheten hög, samtidigt som det i norr skriks efter arbetskraft. Östra Göinge i Skåne har landets högsta andel arbetslösa ungdomar medan man i Gällivare och Kiruna har den lägsta.
Arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) pekar på utbildning som en nyckel medan Magdalena Andersson (S) vill se stöd till unga som är beredda att flytta norrut för att jobba.
– Vill man få bra lön och göra karriär – ja då är norra Sverige ett bra alternativ, säger Magdalena Andersson (S) om ungdomsarbetslösheten i Skåne.
Skånska kommuner har högst ungdomsarbetslöshet
Av de tio sämsta kommunerna i Sverige gällande ungdomsarbetslöshet ligger hälften i Skåne. Östra Göinge toppar bottenlistan med en ungdomsarbetslöshet på 15 procent.
Av de tio bästa kommunerna så ligger tre i Norrland; Gällivare, Kiruna och Åre. I Gällivare och Kiruna är knappt tre procent av ungdomarna arbetslösa.
”Norrland är ett fantastiskt ställe”
För att råda bot på den här ojämna fördelningen över landet så vill Socialdemokraterna se ett ekonomiskt stöd till just unga som åker och provar på att arbeta i norra Sverige.
– Jag tror att många som skulle prova på att flytta till Norrland också skulle se att det är ett fantastiskt ställe att leva på.
Britz (L): Ge ungdomar rätt utbildningar
Men arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) ser hellre andra lösningar:
– Det vi ska göra är att satsa på utbildningar som leder till jobb, det är så vi rustar ungdomar, säger han.
ungdomsarbetslösheten i sverige
Kommunerna med högst ungdomsarbetslöshet 2025
Östra Göinge 15,1 %
Söderhamn 13,7 %
Bromölla 12,5 %
Perstorp 12,3 %
Forshaga 12,2 %
Heby 11,9 %
Åstorp 11,6 %
Fagersta 11,3 %
Olofström 11,0 %
Bjuv 11,0 %
Kommunerna med lägst ungdomsarbetslöshet 2025
Gällivare 2,6 %
Kiruna 2,6 %
Danderyd 2,8 %
Malung-Sälen 2,9 %
Årjäng 3,0 %
Åre 3,0 %
Karlsborg 3,2 %
Strömstad 3,3 %
Lidingö 3,4 %
Torsby 3,4 %
EU-länderna med högst ungdomsarbetslöshet 2025
(Siffrorna inom parentes anger sysselsättningsgrad)
Rumänien 26,1 % (17,6 %)
Spanien 24,9 % (25,4 %)
Sverige 24,3 % (43,3 %)
Finland 21,8 % (42,2 %)
Estland 20,7 % (34,2 %)
Italien 20,6 % (17,9 %)
Frankrike 19,8 % (34,5 %)
Portugal 19,5 % (27,9 %)
Grekland 19,1 % (19,7 %)
Kroatien 18,3 % (24,3 %)
• Statistiken som jämför ungdomsarbetslösheten mellan kommuner kommer från SCB:s Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Den är registerbaserad och avser här åldersgruppen 20–24 år. Årsuppgiften är ett genomsnitt av 12 månaders månadsvärden.
• Uppgifterna för 2025 är preliminära och innehåller endast kommuner med större arbetskraft än 250 personer i åldersgruppen. Slutlig BAS-statistik för 2025 publiceras i november 2026. De siffror som anges för 2020–2024 är slutlig BAS-statistik.
• Måttet arbetslöshet avser personer som klassificeras som arbetslösa i BAS, som andel av arbetskraften. En arbetslös har någon gång under månaden varit inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i program med aktivitetsstöd och inte klassificerats som sysselsatt.
• Statistiken som jämför Sverige med övriga EU kommer från Eurostat och avser 15–24-åringar på årsbasis. Den bygger på EU:s harmoniserade arbetskraftsundersökning, EU-LFS (AKU), och visar arbetslösa som andel av arbetskraften i samma åldersgrupp.
• Sveriges höga tal påverkas av att ungdomar i Sverige i relativt hög utsträckning står till arbetsmarknadens förfogande även när de studerar. Sverige ligger över EU-snittet i sysselsättningsgrad. Som sysselsatt räknas den som under referensveckan har arbetat minst en timme, eller som har ett arbete eller eget företag men varit tillfälligt frånvarande. Även enligt Eurostats NEET-mått – andelen 15–24-åringar som varken arbetar eller deltar i utbildning – ligger Sverige bra till. År 2025 hade Sverige den tredje lägsta andelen bland EU:s 27 medlemsländer.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.