Piotr Rusinek flyttade med familjen från Polen till Sverige 2023, i hopp om ett tryggare liv när kriget i grannlandet Ukraina kom för nära.
– Det var ett tillfälle när det slog ner två raketer på polsk territorium, och vi visste inte vad som hänt och varför, berättar han.
Han och hans fru Ewa hade arbetat som fysioterapeuter i Polen i över tio år och ville fortsätta inom yrket i Sverige. Här råder det också brist på fysioterapeuter.
Men vägen till svensk legitimation skulle visa sig bli både krånglig och frustrerande.
Förutom rätt yrkeskvalifikationer krävs godkänt betyg i svenska som andraspråk 3, vilket motsvarar gymnasienivå.
Piotr Rusinek har läst svenska för invandrare, sfi, grundläggande svenska som andraspråk och svenska som andraspråk via hemkommunen Trelleborg.
Men han tycker inte att undervisningen gett honom den svenska han behöver i jobbet eller vardagen.
I stället för yrkessvenska har han till exempel fått analysera litteratur och skriva argumenterande texter, berättar han. Men han har inte fått lära sig att förklara medicinska begrepp för patienter.
– Varför måste jag som arbetar inom ett medicinskt yrke läsa litteratur i stället för den svenska jag faktiskt behöver? undrar Piotr Rusinek.
Problemet märks också utanför skolan. När han tränar sin sons fotbollslag får han reaktioner på att hans svenska är onödigt formell, och svår att förstå.
Familjen har samtidigt behövt kombinera studier i svenska med olika jobb för att försörja sig.
Piotr Rusinek började som städare och driver nu eget som massör tillsammans med Ewa, som även jobbar som personlig assistent.
Studierna har Piotr Rusinek framför allt fått sköta på distans, vilket han tycker fungerar dåligt.
– Jag har knappt fått använda språket och har nästan inte haft någon kontakt med läraren, säger han.
Allra helst hade han snart efter flytten till Sverige velat komma ut i relevant praktik eller arbete, så att han både fick lära sig och använda den svenska han faktiskt behöver.
Annars hade han velat gå Svenska för yrkesutbildade, Sfx, och specifikt Svenska för medicinsk personal, med medicinsk yrkessvenska för personer med utländsk vårdutbildning. Men den utbildningen finns inte i Skåne.
Efter en intervju i lokaltidningen i juni fick Piotr Rusinek kontakt med Region Skånes internationella kontor, som hjälper utlandsutbildade att få vårdlegitimation. Det ledde till att han fick en plats på en intensivkurs i medicinsk svenska månaden därpå.
– Kursen var förberedande för examen och handlade om medicinska teman som stroke och journalföring. Vi fick prata med varandra och läsa texter för att lära oss välja ut den viktigaste informationen att skriva in i en journal. Det var kul, berättar Piotr Rusinek.
Nu läser han en kurs inför det nationella prov som krävs för yrkeslegitimation, genom regionens internationella kontor.
Det är den här sortens undervisning som han hade velat ha fått från allra första början.
– Framför allt pratar vi. Även om vi kör på Teams kan jag inte bara titta upp i taket, utan läraren frågar: ”Piotr, vad tycker du?” Och frågar var och en av oss vad vi tycker, berättar Piotr Rusinek.
Trots alla ansträngningar vågar Piotr Rusinek inte lita på att han snart kan få en svensk vårdlegitimation. I slutet av september väntar det sista provet i svenska som krävs.
Piotr Rusinek
Ålder: 37
Bor: Trelleborg
Familj: Fru och tre barn
Sysselsättning: Egenföretagare
Fritidsintressen: Idrott, kort- och långdistanslöpning (sprang Ultravasan 90 i augusti).
Viktig valfråga: ”Vad vill politikerna göra åt språkundervisningen för utländsk sjukvårdspersonal? Statistikmyndigheten Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att Sverige snart kommer att ha en brist på 2 500 fysioterapeuter.”