Är man född i Sverige, har föräldrar som är födda i Sverige och kommer från en ”socioekonomiskt gynnsam bakgrund” hör man till den grupp som i snitt presterar bäst i Pisa-undersökningen.
Så har det varit så länge mätningarna har gjorts.
Men nu har någonting förändrats. Det som sticker ut i årets Pisa-mätning är att det också är den grupp som de senaste fyra åren försämrat sina resultat mest.
– Det är intressant. Man skulle kunna tänka sig att den gruppen skulle vara vaccinerade mot dåliga resultat. Att de klarar sig bra ändå, säger Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med inriktning matematik vid Göteborgs universitet.
– Men om du undervisar på en lägre nivå, då kommer de flesta lära sig på en lägre nivå. Som elev är det inte jättelätt att bli bättre än det som undervisas, säger han.
I matematik föll exempelvis resultaten för de 25 procent socioekonomiskt mest gynnade eleverna med 30 poäng mellan 2022 och 2025 i Pisa-undersökningen. Det motsvarar ungefär ett och ett halvt års lärande för en 15-åring.
Och i läsförståelse är nedgången för samma grupp 32 poäng under samma period, medan motsvarande nedgång för elever med låg socioekonomisk bakgrund är 14 poäng.
Ola Helenuis tror att den stora orsaken till tappet bland de med bäst förutsättningar är lärarna och deras arbetsmiljö.
– Om du tänker dig att du är lärare, och sen så känner du varje dag att det är jobbigt, du har dåliga resurser och dina elever har NPF-diagnoser. Då är det lätt hänt att man sänker nivån lite, för man tänker att man behöver undervisa enklare och rikta sig mot en annan grupp. Så reagerar lärare. Det är känt i forskningen, säger Helenius.
Är det här en konsekvens av att även de traditionellt läsande, högutbildade hemmen inte läser längre?
– Så kan det vara. Det skulle man ju vilja se data på då, men det skulle inte vara jätteförvånande. Att istället för att tillbringa 30 minuter innan läggdags på att läsa med sitt barn kollar man kanske på någon skärm.
– Men när det kommer till matte är det en helt annan sak. För att ingen håller ju på med matte hemma, säger Helenius.
Vilket parti har rätt?
Sambandet är fortfarande starkt mellan segregation och skolresultat. Elever med sämre förutsättningar presterar på totalen sämre. Men det nya tappet i den socioekonomiskt mest gynnade fjärdedelen är samtidigt ett tecken på att det finns andra problem i skolan som är breda och spänner över alla grupper.
Skolverket skriver i sin Pisa-rapport att det inte finns någon tydlig enskild faktor som kan förklara att svenska elevers kunskaper i matematik och läsförståelse har försämrats.
Samtidigt slog rapporten ner som en bomb i valrörelsens sista vecka och politikerna var snabba med att ge sina förklaringar.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) höll en pressträff en timme efter att rapporten publicerades där hon lade ansvaret på vad hon kallar en ”skärmpandemi”.
Jimmie Åkesson (SD) skrev på X att resultaten inte förvånar när ”var och varannan ungdom i många delar av landet pratar torftig ortensvenska”.
Och Magdalena Andersson (S) höll en pressträff där hon pekade på besparingar och marknadsskolan som förklaringar till de historiskt låga resultaten.
Så vem har rätt?
– Ja de har nog lite rätt allihopa, säger Ola Helenius.
Han säger att skärmarna säkert är en av många faktorer till den nedåtgående trenden globalt. Men att det knappast är den stora förklaringen i Sverige. Mobiler och paddor påverkar elevers koncentrationsförmåga, men skärmar i skolans undervisning behöver nödvändigtvis inte vara en dålig sak.
– Det verkar orimligt att skärmarna i skolan skulle ha den sortens betydelse. Jag tror inte så mycket på förslagen om att ta bort skärmar från skolan, tvärtom faktiskt, det är en väldigt konstig idé när vi kommer leva i ett mer och mer digitalt samhälle, säger Ola Helenius.
Och angående SD:s påstående om invandringen är svaret ja, fortsätter han.
– Självklart är det så, det är bara att titta på mätningarna. Det är mycket svårare att vara en framgångsrik elev om du kommer från en annan kultur, inte har föräldrar som är födda i Sverige, inte pratar språket lika bra eller för den delen bor på landsbygden istället för i stan. Men det är bara en realitet, det säger egentligen ingenting om det svenska skolsystemet, säger Ola Helenius.
Och sen var det Socialdemokraterna som pekade på marknadsskolan.
Oavsett om man är för eller emot den, menar Ola Helenius, kan man konstatera att det finns vissa ”negativa sorteringseffekter” med marknadsskolan som har med med den föregående frågan att göra.
– Om du själv är en elev med invandrarbakgrund, då har du väldigt stor nytta av att ha svenskfödda i din klass. Det hjälper dig jättemycket. Medan om du är svenskfödd har du i stort sett ingen nackdel av att ha några med annan bakgrund i samma klass.
– Men vi lyckas ju då i Sverige sortera upp folk på ett sådant sätt så att de eleverna som skulle ha väldigt stor nytta av att ha lite fler svenskfödda i sin klass inte har det. Så de här två, invandrarfrågorna och marknadsskolan, hänger ihop.
”De borde skryta mer”
Ola Helenius är med i den expertgrupp som på regeringens uppdrag arbetar med att ta fram de nya kurs- och läroplanerna som ska börja gälla hösten 2028.
Han tror starkt på att det kommer bli ett lyft för den svenska skolan. Och är förvånad över att regeringen, och Liberalerna i synnerhet, inte skryter mer i valrörelsen om det ”enorma arbete” kring reformer av läroplan och betyg som pågår.
– I stället går de ut och pratar om skärmarna, de bedömer väl att det har större potential att ragga röster. Men det här faktiska reformarbetet som är på gång. Det tror jag jättemycket på i relation till de här frågorna.
I de nya läroplanerna kommer det vara mer fokus på ”undervisningsbara kunskaper”, traditionella kunskaper, ämnen och styrning.
– Skolan är faktiskt samhällets största institution. Om det går dåligt i skolan påverkar det allt. Om man har tydligare mål så ökar man förutsättningarna för alla att göra ett bra jobb för både elever och lärare.
Skedde ett lyft 2015
Han påminner om att resultaten bland svenska elever gjorde ett lyft i Pisa-undersökningen mellan 2015 och 2018. Den förbättringen kopplar Ola Helenius till de reformer som då gjordes.
Initiativ som matematiklyftet och den nya läroplanen 2011 väckte entusiasm i lärarkåren under ett par år.
– Det var nya saker på gång och mycket satsningar. Lärare fick tid att jobba tillsammans, det fanns en framåtanda och en idé om att vi kan påverka situationen, säger Helenius.
När kommer man kunna se mätbara effekter på reformerna, som du är med och tar fram?
– Jag skulle nog kunna sätta några spänn på att effekterna kommer mycket snabbare än att alla elever hunnit gått igenom hela systemet. Det har att göra med entusiasmen i lärarkåren. Man får förhoppningsvis en känsla av ”wow, nu kommer något nytt, nu ska vi göra grejer här”.