”Din fru sitter hemma hela livet”. Så svarar en jobbcoach när en arabisktalande SVT-journalist, utrustad med dold kamera, frågar coachen om han kan tänka sig att hjälpa honom fuska så att hans fru slipper jobba men ändå får rätt till ersättning från staten.
Han var långt ifrån den enda privata jobbcoachen som kunde tänka sig att bryta mot Arbetsförmedlingens regler visar SVT:s nya granskning Fuskförmedlingen. Av 72 "Rusta och matcha"-kontor runtom i Sverige, privata arbetsförmedlare som finansieras av Arbetsförmedlingen, hade 33 av dem anställda som var villiga att hjälpa den wallraffande reportern att kontrollera sin fru, hindra henne från att arbeta och att fuska för att få pengar.
Flera av jobbcoacherna tipsade till och med SVT-journalisten om vad han skulle säga – och framför allt inte säga – i kontakt med myndigheter. ”Säg det inte direkt i det här landet”, sade en av dem. ”Ingen av oss får prata om detta vid sidan om”, sade en annan jobbcoach. Flera av dem gav råd om hur man kan fuska på bästa sätt – utan att ”frun” går miste om bidrag.
SVT:s granskning är bara ett av många exempel på hur vanligt det har blivit med fusk och missbruk inom den skattefinansierade välfärden. Avregleringen av välfärdssektorn har öppnat för nya alternativ och ökat valfriheten för den enskilde, men den har också gjort det möjligt för oseriösa och kriminella aktörer att ta del av skattemedel på felaktiga premisser.
Att erkänna privatiseringens baksidor har varit svårt för vissa borgerliga partier. De har inte velat inse att det finns risker förknippade med att släppa in privata aktörer inom skattefinansierad verksamhet.
I stället har de satt sin tilltro till att alla problem går att lösa så länge det införs tillräckligt många kontrollmekanismer och inspektionsmyndigheter. Där har Liberalerna legat ett steg före de andra borgerliga partierna. Under den senaste mandatperioden har partiet visat att det kan se problemen med privatiseringar, utan att vilja stänga dörren för alla privata utförare.
För att få bukt med fusket behöver alla partier, till höger såväl som till vänster, inse att villkoren för den svenska välfärdsstaten har förändrats i grunden. Det grundmurade förtroendet mellan stat och medborgare, som historiskt har utgjort fundamentet för det moderna svenska samhället, går inte längre att ta för givet. Den stora migrationen från länder med svag ömsesidig tillit och hög korruption har påverkat förutsättningarna ytterligare. Den som kommer från en korrupt diktatur där regimen ljuger för medborgarna och välfärden garanteras inom släkten lär ha störst tillit till den senare. I ett sådant samhälle går inte lojalitet och förtroende mellan stat och individ, utan mellan individen och släkten.
Den nya demografiska verkligheten kräver ny politik. För- och nackdelar med privatiseringar av skattefinansierad verksamhet måste vägas noggrannare i ett samhälle där tilliten är skörare och fusket mer utbrett. Det betyder inte att alla privata alternativ ska bort, det finns gott om välskötta och uppskattade verksamheter som drivs av hederliga aktörer. Men det behöver göras mer omsorgsfulla avvägningar framöver, som med "Rusta och matcha". Satsningen, som drevs igenom av Centerpartiet i samband med Januariöverenskommelsen år 2019, är ett exempel på hur det kan gå när verksamhet privatiseras utan en tillräckligt gedigen analys av riskerna.
Efter SVT:s granskning meddelade arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att regeringen vill lägga ned Rusta och matcha. Det är ett positivt besked, särskilt för skattebetalarna som slipper oroa sig för att deras pengar ska gå till att upprätthålla hedersförtryck på grund av urspårad centerpolitik.