I dag står det klart att vi kan se en tydlig normförskjutning. På vissa politikområden blir sådana normförändringar särskilt tydliga. Det gäller framför allt rättspolitiken och migrationspolitiken, där principer om människovärde, rättssäkerhet och medmänsklighet prövas i praktiken.
Rättssystemet vilar på principer om alla människors lika värde, likhet inför lagen, rättssäkerhet och förutsebarhet. Flera aktuella lagförslag riskerar att försvaga dessa principer. Till dem hör förslaget att permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas till tillfälliga, att en persons vandel ska kunna ligga till grund för återkallade uppehållstillstånd och att anhöriginvandring ska begränsas genom orimligt höga krav.
Lagrådet har riktat allvarlig kritik mot regeringen. Det avstyrkte förslaget till ett nytt straffsystem, eftersom reglerna bedömdes vara för otydliga ur rättssäkerhetssynpunkt. I maj i år skrev ledande jurister i en DN Debatt-artikel med rubriken ”Larmet ljuder – sätt stopp för nedmonteringen av rättsstaten” att den snabba förändringstakten inom straff- och migrationsrätten sker på bekostnad av grundläggande rättsstatliga principer. Artikeln har nu undertecknats av över 2 000 jurister.
När straffrätten allt tydligare motiveras med brottsoffrens upprättelse riskerar hämndmotivet att tränga undan principer om proportionalitet, rehabilitering och rättssäkerhet
Trots sakkunnigas kritik har regeringen lagt fram förslag om längre fängelsestraff, slopad straffrabatt och fängelsestraff för barn. När straffrätten allt tydligare motiveras med brottsoffrens upprättelse riskerar hämndmotivet att tränga undan principer om proportionalitet, rehabilitering och rättssäkerhet.
I maj 2026 publicerade även 39 svenska samhällsvetenskapliga professorer från tio lärosäten en artikel på Aftonbladets debattsida med rubriken ”Tilliten försvagas – en grundbult i demokratin”. De skrev att ”… det mest bekymmersamma i dag är att etablerade normer systematiskt sätts åt sidan i centrala samhällsrelationer. Särskilt allvarlig är utvecklingen där företrädare för regeringsmakten framställer domstolar och myndigheter som generella demokratihot och som politiska motkrafter som måste pressas eller kringgås.” Ett exempel är när dåvarande justitieutskottsordföranden Richard Jomshof (SD) beskriv domar som ett ”jävla skämt”.
Inte välkomna i Sverige
Sverigedemokraterna bildades av personer med bakgrund i vit makt-rörelsen och nynazismen. I partiprogrammet från 1989 krävdes stopp för utomeuropeisk invandring och utvisning av personer med utomeuropeisk härkomst. Invandringen beskrevs som ett hot mot den nationella identiteten och den svenska kulturen. Denna syn på invandrare och på det mångkulturella samhället hör till partiets ideologiska kärna. Det tycks som om Tidöregeringen under den senaste mandatperioden är på väg att omsätta dessa mål i praktisk politik.
Sammantaget ger angiverilagen, tonårsutvisningar, vandelsprövning för uppehållstillstånd, hinder för anhöriginvandring och återvändandebidrag bilden av att invandrare inte längre ska känna sig välkomna i Sverige. Även den politiska retoriken har förändrats. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i sitt jultal 2023 argumenterade för att moskéer skulle kunna rivas och att nya moskébyggen borde stoppas skickades signaler om att muslimer inte hör hemma i den svenska gemenskapen.
Politiken som drivits under parollen ”stram migrationspolitik” har bidragit till ett hårdare samhällsklimat och ökad invandrarfientlighet. Den utvecklingen fick moderaten Mats Svegfors att utifrån sina personliga erfarenheter av invandrares betydelse i dagens äldreomsorg kritisera den förda invandringspolitiken. Han skrev: ”Avgörande för mitt politiska ställningstagande blir inte höger eller vänster, utan människosynen som den faktiskt kommer till uttryck i politiskt handlande.”
Vägrade ta emot
Hösten 2025 vädjade EU till medlemsländerna att ta emot svårt skadade patienter från Gaza. De var offer för de våldsamma israeliska attackerna, som ledde till tiotusentals döda och ofattbart mänskligt lidande. Sverige, som tidigare har kallats ”en humanitär stormakt”, vägrade – till skillnad från 13 andra europeiska länder – att ta emot palestinierna utan att ange någon motivering. Beslutet illustrerar hur solidaritet med människor i extrem utsatthet har fått en svagare plats i den svenska politiken.
Oroande är även normaliseringen av ett nytt sätt att tala om människor och samhällsproblem. I SR:s partiledarutfrågning upprepade Ulf Kristersson Moderaternas centrala slagord om att det nu ”är hårt arbetande svenskars tur”. I sin klassiska analys från 1972 sammanfattade filosofen Harald Ofstad nazismens och fascismens värderingar med uttrycket ”förakt för svaghet”.
Har urholkats
Var finns Tyra på långvården, som med nöd och näppe överlevde pandemin? Var finns Ahmed, som varje natt drömmer om tortyren i Saydnaya-fängelset utanför Damaskus? Var finns de som knappt orkar leva vidare och saknar kraft att arbeta och bidra? Ett samhälles moraliska kvalitet avgörs av hur det behandlar de mest utsatta.
Min slutsats är att mina farhågor inför valet 2022 har besannats. Under de senaste åren har en genomgripande värderingsförskjutning skett i det svenska samhället. Normer som förtroende, tillit, solidaritet och medmänsklighet – kärnan i en demokratisk värdegrund – har urholkats. Oavsett om orsaken främst är tidsandan eller SD:s ideologiska inflytande är effekten densamma: den demokratiska värdegrund som länge burit Sverige har försvagats.
Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik vid Linköpings universitet