Ökningen är ”påtaglig”, enligt Susanna Bellander, nationell samordnare för polisens arbete med kontraterror och mot extremism. Det är allt från anhöriga som larmar om oro för närstående, till personer som reagerar på saker de sett online, säger hon.
– Just nu är det ett ökat inflöde och det har man alltid efter den här typen av händelser, både nationellt och internationellt. Så det är för tidigt att säga om det skiljer sig från normalbilden.
Även efter massmordet på Campus Risbergska i Örebro syntes en kraftig ökning av larm kopplade till skolor.
Glorifiering online
Förstärkt oro och vaksamhet i samhället i stort och på skolorna i synnerhet driver på larmen, samtidigt som glorifiering av våldsverkare på nätet kan spela in.
– Det är en del av den här subkulturen, och det finns generellt en risk att den typen av aktivitet på nätet ökar. Det väcker så klart mycket obehag hos människor som kan göra att fler ringer in, säger Bellander.
Lena Ljungdahl, skolsäkerhetsspecialist och före detta polis, säger även att mediers ingående rapportering om den misstänkte gärningsmannen kan trigga andra.
– Det är precis det de vill. De ser vilken effekt det får att skrämmas. Jag skulle gissa att vid många av incidenterna på senare tid kanske det inte fanns så stor risk att attackerna skulle genomföras, men de får ju fortfarande effekten av det, säger hon.
Tack och lov är det få i dessa miljöer som är beredda att gå från ord till handling, säger Ljungdahl.
– Men de som faktiskt kliver över gränsen matas ju av och hämtar kraft från de andra i den miljön.
Digitala livet
Susanna Bellander menar att vuxna måste ha bättre koll på vad deras barn ägnar sig åt på nätet.
– Vi ligger lite efter där, och det gäller oss alla. Men vill man veta vem ens barn umgås med i den fysiska världen borde man vilja det även i den digitala sfären.
Sannolikt kommer larmen och tipsen till polisen kopplade till händelser på skolor att avta kommande veckor. Men Susanna Bellander framhåller att det alltid är bättre att höra av sig en gång för mycket till polisen.
– Om någonting känns obehagligt, men man kan inte sätta fingret på det, så kan den informationen vara värdefull för oss, för vi kan kanske sätta den i en större kontext där vi har annan information.