Straffbarhetsåldern i Sverige sänks i och med lagändringen från 15 till 14 år, men gäller endast för brott med lägst fyra års fängelse i straffskalan. Det handlar exempelvis om mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott.
14-åringar som begår brott med lägre straff, exempelvis våldtäkt av normalgraden, kan alltså fortsatt inte dömas för brott.
Kan beröra många
Om antalet barn som begår grova brott fortsätter på samma nivåer som de senaste åren kan ett stort antal 14-åringar komma att åtalas framöver. I fjol väckte åklagare bevistalan, där en domstol uttalar sig om skuld utan att utdela att straff, mot 64 barn under 15 år för misstankar om inblandning i mord.
Regeringen ville först sänka straffbarhetsåldern till 13 år, men ändrade det i juni till 14 år då det första förslaget saknade stöd i riksdagen. Lagen röstades igenom av Tidöpartierna och Socialdemokraterna av den extrainkallade riksdagen i augusti.
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade nej.
Sågats brett
Den sänkta straffbarhetsåldern har sågats brett av remissinstanser. Lagrådet sade nej till förslaget som gällde 13-åringar, och en stor majoritet av remissinstanserna sade även nej till att sänka till 14 år.
Lagrådet skrev bland annat i sitt yttrande att det inte kan antas leda till minskad ungdomsbrottslighet eller ha någon betydande effekt på samhällsskyddet.
”Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, liksom flera andra remissinstanser, har anfört att förslaget riskerar att medföra att den allvarliga ungdomsbrottsligheten trycks ned ännu mer i åldrarna och utförs av ännu yngre barn”, skrev Lagrådet.
Regeringen anser att ändringen är nödvändig för att stärka skyddet för samhället och ge brottsoffer upprättelse. Det innebär även att barnen får bättre förutsättningar att bryta en kriminell bana, enligt regeringen.