Den kriminella ekonomin bedöms årligen omsätta 352 miljarder kronor i Sverige. Vinsterna är långt större än budgeten för hela rättsväsendet.
Från olika positioner på Åklagarmyndigheten har Ola Sjöstrand genom åren bevittnat hur den ekonomiska brottsligheten vuxit, både i omfattning och i komplexitet.
– Det är mycket knark, blod och krut i den organiserade brottsligheten. Men när man jobbar med den världen förstår man hur centrala pengarna är.
En vecka har gått sedan Ola Sjöstrand tillträdde som generaldirektör för det som i nästan 30 år varit hans systermyndighet.
Regeringens instruktioner är tydliga: Ekobrottsmyndigheten behöver skruva upp utredningstempot, lagföra fler och ta tillbaka de kriminellas brottsvinster.
Kurvorna pekar redan i dag uppåt, men mer måste göras, konstaterar Ola Sjöstrand.
– Vi tar mycket brottsvinster, men sett till den totala kriminella ekonomin så är det försvinnande lite.
Han ser stor potential i lagen om självständigt förverkande, som kom på plats i slutet av 2024. Den innebär att myndigheter kan ta egendom även om den inte kan kopplas till ett specifikt brott. Åklagare behöver bara bevisa att en lyxklocka eller sportbil sannolikt kommer från kriminell verksamhet. Till exempel genom att visa att deras värde inte är proportionerligt till ägarens inkomst.
– Det är ett väldigt potent verktyg som biter hårt. Utan vinster sysslar man inte med brott.
Ola Sjöstrand vill på systemnivå förändra hur Ekobrottsmyndigheten tänker kring att återta brottsvinster. Han vill se fler ärenden och större belopp.
– Vi fokuserar mycket på att styrka brott och få fällande domar. Sedan kommer förverkandena som en svans på det. Jag vill att den delen ska vara lika viktig.
Att utreda brott sitter i Ola Sjöstrands dna efter åren på Åklagarmyndigheten, konstaterar han. Nu får han ett brottsförebyggande uppdrag som han inte är lika van vid. Men han ser det som en helt avgörande del av arbetet.
– Man utreder inte bort de här brotten. Vi måste hitta sårbarheterna i systemet och täppa igen dem.
Ola Sjöstrand nämner bland annat kontrollerna av företag. Mellan 2020 och 2023 hade en femtedel av alla vuxna gängkriminella minst ett bolagsengagemang. Tillsammans handlar det om över 23 000 företag.
Flera myndigheter varnar om hur företag allt oftare används som verktyg för att tvätta pengar och begå andra brott. Samtidigt finns en kritik mot att det är för enkelt att starta och överta bolag.
Ola Sjöstrand ser ett helt system som bygger för mycket på tillit. Det gäller inte bara företagande, utan stora delar av välfärden.
– Det kanske funkade förr, men i dag är verkligheten annorlunda. Brottsutvecklingen har accelererat enormt, men vi har inte kalibrerat systemet. Det måste vi göra nu.
När Ola Sjöstrand tillträder som generaldirektör har den svenska gängkriminaliteten gått in i en ny, mindre våldsam fas. Dödsskjutningarna har minskat kraftigt. Sprängningarna likaså.
Rättssystemet har nu läge att rikta kraften mot pengarna.
– Våldet försatte oss i ett akut läge. Vi var tvungna att fokusera där. Nu hoppas jag att vi kan backa hem och titta på källorna till brottsligheten.
Samtidigt kommer han till en myndighet som återkommande har fått kritik för att inte vara tillräckligt effektiv. Så sent som förra sommaren ville regeringens egen utredare lägga ner Ekobrottsmyndigheten och inordna verksamheten under andra delar av rättsväsendet.
Men regeringen valde att behålla myndigheten.
Ola Sjöstrand är övertygad om att en självständig myndighet är det bästa sättet att arbeta mot ekobrotten.
– Annars drunknar man i andra prioriteringar. Brottsbekämpning är flyktigt i den bemärkelsen att man springer dit det smäller. Det här är långa komplicerade utredningar där uthållighet är jätteviktigt. Då måste man få tid.
– Jag säger inte att vi inte måste se över saker och förbättras. Både i hur vi jobbar internt och hur vi samarbetar med andra. Men den analysen har jag inte färdig i dag.
Ola Sjöstrands förordnande sträcker sig över sex år. Den dagen han lämnar vill han att diskussionen om myndighetens vara eller icke vara är bortglömd.
– Får vi bra effekt kommer vi inte bara städa undan ekobrott, utan vålds- och narkotikabrott också.
Fakta.Utredning ville lägga ner myndigheten
● Sedan införandet 1998 har Ekobrottsmyndighetens effektivitet återkommande ifrågasatts. Efter kritik från Riksrevisionen tillsattes en utredning som 2025 föreslog att myndigheten skulle läggas ned och inordnas under Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.
● Utredningen kallade utvecklingen av ekobrottsligheten för skrämmande, med en nästan ofattbar omfattning som inte visar några tecken på att avta. Samtidigt används vinsterna inte sällan för att finansiera vålds- och narkotikabrott.
● För att möta utvecklingen måste brottsbekämpningen bli mer effektiv och samlas på samma plats, ansågs den tidigare rikspolischefen Stefan Strömberg.
● Tidöregeringen valde att behålla myndigheten, men justitieminister Gunnar Strömmer konstaterade att förändringsbehovet var stort. Kort därpå gav regeringen EBM i uppdrag att öka utredningstakten, särskilt när det gäller systemhotande ekonomisk brottslighet.
Fakta.Brottsvinsterna dubbelt så stora som rättsväsendets budget
● Den kriminella ekonomin bedöms årligen omsätta 352 miljarder kronor i Sverige, enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.
● Vinsterna uppskattas till 185 miljarder kronor – dubbelt så mycket som statens årliga satsningar på polis, åklagare, domstolar och kriminalvård.
● Rapporten delade in den kriminella ekonomin i fyra delar:
● Den svarta ekonomin: Aktiviteter som i grunden är laglig men som sker utanför myndigheternas kontroll för att undvika skatt eller sociala avgifter. Uppskattad omsättning: 224 miljarder kronor.
● Den illegala ekonomin: Olagliga aktiviteter, som narkotikahandel och vapensmuggling. Uppskattad omsättning: 79 miljarder kronor.
● Kriminella transaktioner: Överföringar där kriminella genom att vilseleda eller att utnyttja brister i systemet tillskansar sig pengar på olaglig väg. Uppskattat omsättning: 40 miljarder kronor.
● Kriminella tjänster: Aktiviteter där aktörer erbjuder sin kompetens eller yrkesroll till kriminella för att möjliggöra brott. Uppskattat omsättning: 9 miljarder kronor.
● Enligt rapporten motsvarar den kriminella ekonomins omsättning runt 5,5 procent av Sveriges BNP.