Isabelle Svensson, 30, drömmer om ett jobb i butik. Hon är en av 22 000 Malmöbor utan arbete.
Staden har landets näst högsta arbetslöshet – nu bråkar politikerna om orsaken.
– Man får inte en ärlig chans, säger Isabelle Svensson.
Isabelle Svensson, 30, drömmer om ett jobb i butik. Hon är en av 22 000 Malmöbor utan arbete.
Staden har landets näst högsta arbetslöshet – nu bråkar politikerna om orsaken.
– Man får inte en ärlig chans, säger Isabelle Svensson.
Det har gått snart ett och ett halvt år sedan Isabelle Svensson senast hade ett jobb. Hon kommer direkt från en intervju för ett lagerjobb, men drömmen är att jobba i butik.
Det är en tuff bransch, säger hon, och är därför beredd att ta de jobb hon får, som städning, lager och storkök. Hon är trött på livet som arbetslös.
– Ibland känns det som att jag redan lever som en pensionär, säger hon.
Isabelle Svensson har en funktionsnedsättning och som yngre deltog hon i daglig verksamhet, men valde att sluta när hon märkte att hon klarade ett vanligt arbete. Nu söker hon jobb genom Arbetsförmedlingen.
– Jag behöver lite mer stöd i början för att komma igång. Men annars söker jag precis som alla andra.
Allt oftare möts hon av digitala personlighetstester och intervjuer med ai-botar, även för tjänster som inte kräver utbildning.
– Det känns som att det krävs IQ-tester för alla sorters jobb nu. Man får inte en ärlig chans när man inte träffar en riktig människa, säger hon.
Svenskt näringsliv riktade tidigare i år skarp kritik mot Malmö. ”Det är ett riksintresse att Malmö lyckas bättre”, sa Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt näringsliv till Dagens Industri.
Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknadsfrågor i Malmö, vänder sig emot tanken om att den höga arbetslösheten skulle vara ett kommunalt problem.
– Det här är en nationell fråga. Samtidigt som vi ser en hög arbetslöshet i Malmö, har både moderatstyrda Helsingborg och liberalt styrda Landskrona runt 10 procent. Vi från städerna behöver göra mycket, men jag menar att staten inte har tagit sitt ansvar när det gäller arbetsmarknadspolitiken.
Han vill se en starkare Arbetsförmedling och att fler får gå olika typer av arbetsmarknadsutbildningar. Malmö må ligga i botten – men Sedat Arif pekar också på att ungdomsarbetslösheten och antalet hushåll med försörjningsstöd minskat de senaste åren.
Han är trots det inte nöjd.
– Jag vill att vi ska göra mer.
Fler arbetsmarknadsutbildningar vill även Helena Nanne (M), oppositionsråd, ha, samt satsningar på studie- och yrkesvägledning och extrajobb för högstadieelever.
Nanne går till val på att halvera Malmös arbetslöshet.
– Med tanke på närheten till kontinenten, möjligheten till högre utbildning och de företag som startar här så borde vi ha lägst arbetslöshet i Sverige. Jag vet ingen annan stad som har bättre förutsättningar än Malmö, säger hon.
Helena Nanne tycker att S drivit ett system där det lönar sig mer att leva på bidrag än att jobba.
– Att ställa krav är att bry sig, det är det snällaste man kan göra. Det innebär att man ser en kapacitet i en människa, säger hon.
– Man har efter en stor invandring till Malmö inte heller ställt krav. De låga förväntningarnas rasism, säger hon.
Sedat Arif (S) skakar på huvudet åt resonemanget.
– Nej, det är dumheter. Det handlar om att människor som kommit hit ibland, inte alltid, av olika skäl har en väldigt lång väg in till arbetsmarknaden.
På topplistan över kommunerna med högst arbetslöshet har Malmö sällskap av andra skånska orter. På andra håll i landet är läget ett annat. Flera norrländska kommuner skriker efter arbetskraft.
I en fråga är S och M i Malmö överens – lösningen på stadens problem är inte att alla flyttar norrut.
– Det är en förenkling av hela den här frågan. Om man är en familj i Malmö och den ena parten har ett jobb här, är det inte så lätt att bara flytta, säger Sedat Arif.
Helena Nanne (M) säger att det är rimligt att en arbetssökande gör allt som går för att få ett jobb.
– Men jag vill ju inte att unga Malmöbor ska flytta till Kiruna för att det finns för få jobb här, när det är så tydligt kopplat till att det är ett dåligt företagsklimat och att vi verkligen hade kunnat göra mer, säger hon.
Isabelle Svensson kan tänka sig att jobba i ett grannlän, men vill inte flytta långt från familjen. Hon fyller dagarna med att söka jobb, träna, umgås med sin pojkvän och träffa kompisar. Men hon saknar rutiner och det sociala sammanhang som en arbetsplats ger. Genom en chattgrupp för arbetslösa har hon hittat gemenskap och stöd.
– När man får ett ”vi har gått vidare med andra sökande”-svar så kan man gå in i gruppen och peppa varandra. Det gör att man orkar fortsätta.
Att politikerna lyfter arbetslösheten som en av de stora valfrågorna i Malmö tror hon inte kommer leda till någon förändring.
– De pratar och lovar men gör ingenting. Det blir ingen skillnad. Jag undrar hur det ska bli när AI tar över vissa jobb, vad ska vi jobba med då?