Här togs färgprovet
Förhandlingen avslutas därmed för dagen. Klockan nio på fredagsmorgonen fortsätter den med förhör med kaptenen och lotsen. Förhöret med pappans bror flyttas till 11.00 och därefter blir det slutpläderingar.
Kaptenen är fortsatt häktad men hans försvarare kommer sannolikt begära att han försätts på fri fot under fredagen. Åklagarens beslut efter det kan bli en fingervisning om domen. Om straffet landar på ett kortare fängelsestraff har han dock redan avtjänat det under tiden i häkte och kan släppas av den anledningen.
Följ gärna min fortsatta direktrapportering från Göteborgs tingsrätt under fredagen, ställ frågor och lämna kommentarer.
Åklagarens förhör är nu slut. Lotsens försvarare ska ställa några korta frågor. Han undrar om hur båten såg ut vid olyckstillfället.
Kaptenens försvarare frågar hur trafiken på sjön var före olyckan.
– Jag tror att jag såg en enda båt under sista timmen, en segelbåt som gick mot Tjörn.
– Hur var din sikt bakåt, undrar advokaten.
– Om jag kollat bakåt hade jag nog kollat genom en sidoruta. Om jag velat hade jag haft sikt bakåt, svarar pappan.
Pappan säger att han inte hade kunskap om man kunde se andra fartyg i Skippo-appen. Det var hans fru som skaffat den och han följde bara de rutter som hon lagt upp.
Sonen "fysiskt återställd" efter Tjörnolyckan
Bara några timmar efter olyckan förhördes han av polis.
– Jag blev överraskad över hur klara minnen jag hade från att vi blev påkörda tills att jag blev lagd i ambulansen.
Efteråt plågades han av mardrömmar men svårast var att se sonen i respirator innan han väcktes.
– Fysiskt sett är han av allt att döma återställd fysiskt, säger pappan.
Pappan om hur han hittade visselpipan
Pappans berättelse är självklart helt outhärdlig men han lyckas trots allt lugnt berätta om de vidriga detaljerna. Han är oerhört stark och även om rösten brister några gånger fortsätter han svara på åklagarens ganska ettriga frågor.
Han beskriver dieseldoften på ytan och att han förstår att sonen är svårt skadad. Han blåser i visselpipan på en av flytvästarna och efter ett tag kommer några andra fritidsbåtsägare till undsättning. Han och sonen kan räddas.
Pappan om hur han nådde ytan
– Jag har det syre jag har. Jag försöker trycka bort det som ligger över mig. Jag börjar ta reflexmässiga andetag. Det bränner i lungorna. Jag får adrenalin och ny energi, pressar ifrån och känner att jag kommer ut från båten.
– Jag tar några simtag men vet inte var jag simmar åt. Allt är kolsvart. Jag simmar några tag till och det blir lite ljusare, kommer upp till ytan.
Han hittar lite bråte som han håller sig fast vid och ser två flytvästar en bit bort. Det är barnens flytvästar.
– Jag börjar simma mig bort till dem.
Han ropar efter barnen och när han kommer fram ser han att sonen är i en av flytvästarna. Han förstår att dottern kan ha drunknat.
– Då bryter jag ihop.
Pappan om olyckan: Det blir kolsvart
Åklagaren frågar om han kollade genom fönstret bakåt i kapellet och pappan svarar att han bara kollade någon gång när han kollade på sin dotter.
– Fokus var framåt och på min bror.
– Vad minns du om olyckan?
– Precis före olyckstillfället har det lugnat ned sig. Min dotter har varit lite ledsen men nu slutar barnen låta. Då hör jag ett motorljud mitt babord och tycker det låter som en större motorbåt. Då kollar jag över axeln och då ser jag bara bulb, säger pappan.
– Jag ser att den bara är någon meter bakom oss. Jag girar allt jag kan men känner att jag sugs in under bulben. Jag upplever att vi rullar runt. Då bli det svart. Jag antar att vi sjunker snabbt. Det blir kolsvart.
Frågorna till pappan om timmen före olyckan
– Var det rejält nedsatt sikt, undrar åklagaren.
– Jag kollade efter min bror som var 300 meter längre fram och såg honom bra, svarar pappan.
– Var befann sig personerna ombord på din båt?
– Jag är ganska säker på att min son var i ruffen och att min dotter var i akterbädden. Min fru var nog hos henne eller satt bredvid mig.
Han får fler frågor om sikten och ljusförhållandena. Det var inga problem för honom att ha koll.
– Jag hade koll på Skippo, fyrarna och min bror.
Han skickade runt sin fru under den sista timmen innan de skulle komma fram för att kolla lanternorna. Alla funkade och de var tända, meddelande frun. Hon kollade också akterlanternan.
Pappan: Tänkte sova över i båten
När de närmar sig hemmahamnen bestämmer de sig för att avsluta semestern där och inte åka till Marstrand. Pappan får frågor om vädret från åklagaren och svarar:
– Det var oklart och duggade till och från. Vi fällde upp kapellet för vi hade en plan att kanske sova i båten sista natten i hemmahamnen. Barnen sov i aktern och vi ville inte att det skulle vara blött där, säger pappan.
Han har vågorna i fören och klyver dem. Det gör att han har bra sikt framåt från förarplatsen.
– Det är inte kav lugnt men ändå behaglig sjö.
Pappan: Vi slutar bogsera
Familjerna åker vidare och norr om Stenungsund ringer brodern. Han har problem med ett lager på propelleraxeln och behöver hjälp med bogsering.
Efter att de passerat Tjörnbron får brodern besked om att han kan framföra båten själv om han kör lite långsammare. Pappan lägger sig bakom broderns båt.
– Det är bättre om jag ligger bakom honom så slipper jag vända om han får problem.
Pappans ord om olycksresan
Pappan berättar att hans barn och fru var ombord men att de också hängde ihop med brodern och hans båt där barnens kusiner var med. De reste runt i en vecka med båda båtarna, åkte till Strömstad och tog sig sen tillbaka.
Sista dagen började de i Lysekil.
– Jag har dålig koll på klockan. Det är semester. Vi går därifrån på morgonen och tanken är att vi kanske ska gå till Marstrand.
Det blir ändrade planer eftersom brodern får motorproblem. De kommer fram ändå fram till norra Orust och stannar vid Kalvön.
– Vi stannar för att äta lunch och bada, säger pappan i rätten.
I båten fanns en plotter som användes för navigation som användes som komplement till navigationsappen Skippo.
Han får berätta om semesterresor som han gjort på sjön med olycksbåten.
– Förra året var vi i Dalslands kanal.
Han beskriver snipans funktion: Enkel att köra framåt men kanske inte så bra att backa, man bor bekvämt i den och den gör runt sju knop.
Pappan börjar med att få frågor från åklagaren. Första frågan handlar om hans erfarenhet av båtar.
– Jag har varit på båt hela mitt liv, svarar pappan.
Han berättar att han har erfarenhet av snipor och segling. När han var liten byggde hans pappa en snipa.
Nu ska förhöret med pappan börja. Vi väntar bara på att kaptenen ska komma in med häktesvakterna.
Därmed var försvarets sakframställningar avklarade och rätten tar paus i 15 minuter. Efter det väntar förhör med pappan som är målsägande i detta fall.
Försvaret återvänder nu till uppfattningen att olycksplatsen var en trång passage. Poängen med det är att andra regler gäller för att fritidsbåtar då, enligt sjövägsregel 9, har en skyldighet att hålla undan för större fartyg.
Enligt åklagaren var det inte en trång passage eftersom den är 371 meter bred.
Lotsens advokat påpekar vidare att uppspelningen av radarfilmerna i rätten måste tas med en nypa salt eftersom alla nu vet att det finns fritidsbåtar på bilderna.
Det är skillnad att titta på filmerna på en projektorduk i salen jämfört med att se dem på en skärm på kommandobryggan, menar advokaten. Han påpekar också att den som sitter på kommandobryggan inte tittar på radarn hela tiden.
– Man håller på med annat också, säger Håkansson.
Lotsens försvarsadvokat Håkansson visar nu den här bilden. Den är från brottsplatsundersökningen på kommandobryggan vid den plats där lotsen satt vid olyckan. Advokatens syfte är att sätta rättens fokus på att sikten var skymd.