Aftonbladet har tidigare beskrivit hur Ulf Kristersson och Birgitta Ed tillsammans med en vän och lobbyist köpte Fållökna herrgård 2023. Parallellt startade Ed och vännen Fållöknastiftelsen, dit volontärer rekryterades för att rusta upp gården och ordna kristna retreats med ”existentiell hälsa”.
Månaderna därpå gav regeringen i uppdrag åt Folkhälsomyndigheten att utreda hur existentiell hälsa kan bli en del i folkhälsoarbetet.
Aftonbladet kunde berätta att den första delrapporten från myndigheten visade att det inte fanns någon enhetlig definition och att det finns forskarkritik internationellt mot begreppet. Den dåvarande generaldirektören som var skeptisk till konceptet, fick sparken av regeringen.
Socialministern deltog därefter i januari 2025 på ett seminarium tillsammans med Birgitta Ed om existentiell hälsa i Strängnäs.
Den 23 oktober 2025 fattade regeringen beslut om att ge ytterligare ett uppdrag åt Folkhälsomyndigheten. Nu skulle myndigheten utreda hur volontärarbete och existentiella hälsa påverkar varandra.
Folkhälsomyndigheten fick den här gången inte välja fritt vilka experter som skulle rådfrågas. Regeringen var tydlig i sina direktiv vilka forskare som var aktuella. I sitt regleringsbrev skriver regeringen:
”När uppdraget utförs ska Folkhälsomyndigheten föra dialog och inhämta kunskap från den privata högskolan Marie Cederschiöld högskola”.
Dessutom har en tjänsteman på Socialdepartementet i förväg kontaktat en forskare vid högskolan och uppmanat denne att ta kontakt med myndigheten för att initiera arbetet med rapporten.
Det visar mejl som Aftonbladet tagit del av.
Marie Cederschiöld högskola har kristna rötter och ägs av bland andra Ersta diakoni och Bräcke diakoni. Där finns forskning som bland annat riktat in sig på hur religiöst volontärarbete skapar värde.
”Kommer inte publicera”
Aftonbladet har ställt frågor om vems idé det varit att peka ut just denna högskola som källa för kunskap om existentiell hälsa, men inte fått svar. Det finns enligt Socialdepartementet inga underlag inför beslut om regleringsbrevet att ta del av.
I maj lämnade Marie Cederschiöld högskola in rapporten till Folkhälsomyndigheten. Den drar slutsatsen att ideellt arbete kan bidra till existentiell hälsa genom att skapa mening, gemenskap och känslan av att vara behövd och bidra till något större.
I juni undrar en av forskarna i ett mejl till Folkhälsomyndigheten om rapporten kommer att publiceras under sommaren.
”Vi kommer inte publicera rapporten på vår hemsida”, lyder ett kortfattat svar från en tjänsteman vid Folkhälsomyndigheten.
Forskarna bakom rapporten, som Aftonbladet pratat med, vet inte varför den inte publiceras.
En av dem, Johan von Essen är präst och professor vid Marie Cederschiölds högskola. Han har tidigare bland annat skrivit om hur kristen tro skapar en kallelse att arbeta ideellt.
Johan von Essen säger att han inte vet varför regeringen valde ut just Marie Cederschiölds högskola som kunskapskälla åt Folkhälsomyndigheten.
– Nej, jag blev förvånad själv faktiskt, säger han.
Socialministern har i januari 2025 deltagit i ett seminarium med Birgitta Ed om existentiell hälsa i Strängnäs. Johan von Essen uppger att han inte har någon koppling alls till Fållöknastiftelsen.
Varför Folkhälsomyndigheten väljer att inte publicera rapporten på sin hemsida känner han inte till.
– Det får de svara för, men Folkhälsomyndigheten har presenterat rapporten för regeringen.
Fållöknastiftelsens ordförande Thorbjörn Larsson var tidigare föreståndare för Ersta diakoni. Det var i den rollen som han 2008 gav Ulf Kristersson det kontroversiella kontraktet till en lägenhet avsedd för behövande kvinnor på Södermalm i Stockholm, då Kristersson var socialborgarråd.
Ersta diakoni är delägare i Marie Cederschiölds högskola, men Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att han inte har något med varken Ersta diakoni eller högskolan att göra i dag.
– Nej, ingenting, säger han.
”Flera skäl”
Till Aftonbladet svarar en enhetschef på Folkhälsomyndigheten i ett mejl varför man valt att inte publicera rapporten:
”Det finns flera skäl – den representerade ett regeringsuppdrag med Socialdepartementet som mottagare, det skulle krävas betydande resurser för att göra rapporten till en Folhälsomyndigheten–publikation”.
Resultaten kommer enligt enhetschefen bidra till myndighetens fortsatta arbete inom existentiell hälsa. ”Dessutom uppfattar vi att rapporten i sin helhet kommer publiceras på Marie Cederschiöld högskolas hemsida.”
Ingen på myndigheten vill dock ge en intervju om rapporten eller hur man går vidare med arbetet med existentiell hälsa.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) svarar Aftonbladet per mejl om varför just Marie Cederschiölds högskola valdes ut.
”Uppdraget till Folkhälsomyndigheten handlade om att öka kunskapen om relationen mellan den existentiella hälsan och arbetet inom det civila samhället. Vid Marie Cederschiölds högskola bedrivs Sveriges främsta civilsamhällesforskning, det var därför naturligt att involvera dem i uppdraget.
Vems idén var, svarar ministern inte på.
Enligt Forssmed väljer regeringen regelmässigt ut specifika experter till särskilda utredningar.
”Det förekommer också att regeringen, när den ger uppdrag till myndigheter, ber myndigheterna inhämta kunskap från specifika lärosäten eller forskningscentrum när det finns relevanta sådana”.
Men Aftonbladet har talat med flera experter som är kritiska till regeringens styrning av Folkhälsomyndigheten i det här fallet.
Shirin Ahlbäck Öberg professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet:
– Det anmärkningsvärda här är kombinationen av att existentiell hälsa är ett vetenskapligt omstritt begrepp, att regeringen tydligt vill utveckla området och att Folkhälsomyndigheten åläggs att inhämta kunskap från en specifik forskningsmiljö som själv arbetar med och har operationaliserat just detta begrepp.
”Här går en gräns”
Folkhälsomyndigheten har samtidigt konstaterat att begreppet saknar en entydig vetenskaplig definition, påpekar Shirin Ahlbäck Öberg.
– Om det dessutom stämmer att en tjänsteman på Socialdepartementet redan före uppdragets genomförande kontaktade en forskare vid Marie Cederschiöld högskola och uppmanade denne att ta kontakt med Folkhälsomyndigheten för att initiera arbetet, går styrningen ett steg längre.
Då handlar det inte bara om att regeringen pekar ut en kunskapskälla i regleringsbrevet, utan om att Regeringskansliet aktivt bidrar till att etablera kontakten och sätta kunskapsprocessen i rörelse, understryker Ahlbäck Öberg.
– Då handlar frågan ytterst om vem som ska avgöra vilken kunskap som är relevant och vetenskapligt hållbar: den ansvariga expertmyndigheten eller regeringen och Regeringskansliet? Det går helt enkelt en gräns mellan legitim politisk prioritering och expertmyndighetens självständiga bedömning av vilka vetenskapliga perspektiv och kunskapskällor som bör ligga till grund för arbetet.
Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet:
– Jag tycker att den här utvecklingen är konstitutionellt väldigt intressant. Den svenska förvaltningsmodellen bygger ju på en balans där regeringen ska styra sina myndigheter och se till att dess politik genomförs. Men det betyder inte att regeringen ska göra myndigheternas arbeta åt dem.
– Myndigheterna måste ha utrymme att använda sin sakkunskap och göra egna bedömningar. Det är en viktig del av en den självständiga och professionella förvaltning som grundlagen skriver fram. Det är en förvaltning som ska präglas av saklighet, tydlighet och öppenhet – och där det också går att utkräva ansvar av förvaltningen, säger Sundström och fortsätter:
– Det här är, menar jag, något annat än vanlig politisk styrning. Och den väcker frågan om hur långt regeringen egentligen kan gå när den styr en myndighets arbete?
”En giftig soppa”
Stig Montin är professor emeritus vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
– Ja det var ju en giftig soppa. För det första är ju Folkhälsomyndigheten en självständig myndighet och väljer själva sina kunskapskällor. Det luktar ministerstyre, vilket inte är tillåtet. För det andra är det ju dock hedrande av Folkhälsomyndigheten att inte publicera en (vad man kan tänka sig) ovetenskaplig rapport. Det verkar som att de kristna lobbyisterna och regeringen har etablerat ett starkt partnerskap.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, uppger att inte känner till exempel på att en regering pekar ut ett särskilt lärosäte som källa till kunskapsinhämtning för en myndighet på det här sättet tidigare.
– Det är exceptionellt. Det är ju expertmyndigheten som ska genomföra en utredning som själva ska bedöma varifrån kunskapen till den rapporten inhämtas.