Här lägger kommunerna mest och minst på kultur
Kommunerna står för mer än hälften av den offentliga finansieringen av kulturen.
Samtidigt är det stora skillnader i hur mycket kommunpolitikerna spenderar på området – vilket gör att utbudet varierar kraftigt runt om i landet.
Kulturnyheterna har besökt Säter som ligger i toppskiktet och Timrå som ligger i bottenskiktet.
Den kulturpolitik som får störst medial uppmärksamhet befinner sig ofta på riksplanet: kulturkanon, public service och filmens förutsättningar är tre aktuella exempel.
2024 stod staten för omkring en tredjedel av den offentliga finansieringen av kultur. Drygt hälften (52 procent) kom från kommunerna. Resten från regionerna. Detta enligt en sammanställning av fackförbundet DIK som släpptes tidigare i år
Kommunernas kulturbudgetar finansierar hörnstenar som bibliotek, kulturskola och lokaler. Men det finns stort utrymme för lokalpolitikerna att själva prioritera upp eller ner kulturen.
Säter i toppen
Den kommun som lade störst andel (4 procent) av sin totala budget på kultur 2024 var Umeå.
På andra plats ligger Säter (3,1 procent), som styrs av S, C och KD.
– Även om ekonomin är ansträngd så försöker vi alltid öka kulturbudgeten så mycket vi kan, säger kulturnämndens ordförande Lennart Götesson (S).
Det ifrågasätts av oppositionen.
– Vi står inför besparingskrav på våra kärnverksamheter, kultur är nåt som är viktigt att ha i en kommun, men när vi måste prioritera ner skolan, äldreomsorg och andra saker är det inte rimligt, säger oppositionsrådet Caroline Willfox (M).
Timrå i botten
Timrå kommun styrs av M och S, har en jämförbar folkmängd med Säter, och hör till de kommuner i Sverige som lägger minst andel av budgeten på kultur (1,1 procent).
– Vi är ju en idrottskommun och lägger ju en del pengar på hockeyn. Men det är klart, kulturen ska också ha sitt, säger kultur- och tekniknämndens ordförande Markus Sjöström (M).
– Det är illavarslande, för kulturen förenar människor och för många är det en livsnödvändighet, säger nämndens ledamot Roger Nordén från det lokala Timråpartiet.
Kulturen samsas med annat
Många av landets kommuner saknar en renodlad kulturnämnd. Den vanligaste kombinationen är ”kultur- och fritid”. Men listan kan göras lång.
Timrå har en kombinerad kultur- och tekniknämnd med ansvar för fastigheter, avfall, vägar och kultur.
– Jag brukar säga ”från basker till bygghjälm” och det funkar bra, säger Markus Sjöström (M).
I Säter har kulturen haft en egen nämnd sedan 1970-talet.
– Att slå ihop den med nånting annat är att gradera ner kultur till någonting annat än det ska vara, säger Lennart Götesson (S).
KOMMUNERNA SOM LÄGGER MEST OCH MINST AV SIN BUDGET PÅ KULTUR 2024
Toppen:
1. Umeå 4,0 %
2. Säter 3,1 %
3. Malmö 3,1 %
4. Simrishamn 2,8 %
5. Luleå 2,8 %
6. Vara 2,8 %
7. Ystad 2,8 %
8. Borgholm 2,7 %
9. Älvdalen 2,7 %
10. Trollhättan 2,7 %
Botten:
280. Timrå 1,1 %
281. Nordmaling 1,1 %
282. Grums 1,1 %
283. Färgelanda 1,1 %
284. Östra Göinge 1,0 %
285. Gullspång 1,0%
286. Lekeberg 1,0 %
287. Vindeln 1,0 %
288. Överkalix 0,9 %
289. Vilhelmina 0,8 %
Om rapporten: Inom kommunerna analyseras nettokostnader inom bibliotek, kulturskola/musikskola och allmän kulturverksamet, hämtat från kommunernas inrapporterade räkenskapssammandrag (via SCB, uppgifter för kommuner finns för 2011–2024 utan avbrott i statistiken)
Källa: DIKs rapport ”Var i landet satsar man mest – och minst – på kulturen?”
Varför åkte vi till Säter och Timrå?
Kulturnyheterna vill berätta om vilken roll kommunerna spelar i finansieringen av kulturen – och varför vissa kommuner lägger mycket och andra lite på området.
Säter som ligger tvåa och Timrå som ligger tia från slutet i DIK:s rapport har jämförbar folkmängd (11 000 i Säter kommun, 17 000 i Timrå kommun).
Här är partiernas viktigaste kulturfrågor
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.